Gaaaah
Fan vad jag hatar mej själv. Varför fortsätter jag vara så jävla blåögd. Känns som den smarta delen av mej har lämnat moderskeppet å står utanför å ser hur fruktansvärt korkad jag är. Den smarta står lixom å skriker å bankar på den korkade, men jag fattar inte. För jag är en blåögd jävla dum brud. Tydligen berättar man ju inte för folk att man träffar någon, för det är inget "man springer å snackar om". Jag frågar varför det är så hemligt? Men då fattar jag visst ingenting, å nej killen, det kan jag fan ta mej hålla med dej om! å det har jag inte gjort sen day one å jag är fett trött på det. Och jag vill inte höra dina tröga förklaringar, för jag vet att jag kommer svälja dem, med hull och hår och ligga i din säng imorgon. För det är sån jag är, blåögd. 
